sunday bloody sunday.

hej söndag,
jag har särskådat dig.
din ångest biter inte längre på mig.
tidigare har du varit en riktigt lång och plågsam dag med ett enda mål,
att lida ditt slut mot måndagen.
men idag vet jag bättre.
ingenting jag gör,
ingenting jag säger,
ingenting jag tar mig till
förändrar det faktum att morgondagen kommer att komma.
inga tv-serier,
inga facebook-konversationer,
inga blogginlägg i världen kommer att få din existens att kännas mer berättigad.
eller få min helg att kännas bättre spenderad.
så hej då söndag,
jag lämnar dig tidigare än vanligt,
ty jag ser hellre att jag tar måndagen vid dess horn pigg och utvilad,
snarare än söndergrubblad och trött.

en garde!
och sov gott..

make it hot!

ibland blir man helt fascinerad av vad man kan ha missat i musikväg, så fort jag landat från denna sockerrusch kommer jag gräma mig över att jag missade dem på debaser den 9 januari i år, men det känns som en evighet till dess. ROCK N ROLL, BABY! det här kommer jag och una lyssna på hela helgen medan jag rensar ut satan ur mitt system.

nobodys business but me.

och häromdagen insåg jag för första gången min egen mortalitet.
jag skall en dag dö.
tack expressen.se för den sköna insikten!
nu är det bara att njuta så länge man kan av det goda då..

drive my car.

ingen man är en ö, men är han en autobahn då?

no rain.

una och jag har trotsat vädergudarna idag. som ni ser är det självmordsväder ute, men det bekom vare sig mig eller una och vi packade väskan och hängde på låset till huddingehallen där min bror och unas kusin och farfar mötte upp oss för ett härligt äventyrsbad. vattenrutchkanan där är bäst, det är helt omöjligt att avgöra vem av oss som tycker det är skojigast. på vägen hem somnade una sittandes på mina axlar. då vet man att hon haft roligt.

jaha, vad gör vi med resten av dagen då?

three is the magic number.

jag blev utmanad. det blev den här.

bilden är tagen av min bror med hans dåvarande sony ericsson k800i. vi har precis avnjutit middag hos min far. jag tror att det var jag, mamma, pappa, bror med blivande fru (och kusin i magen) samt hanna och una som var där. bilden visar en barnvagn av märket emmaboda i högre hörnet vilket avslöjar att vi (hanna, jag och una) bodde kvar i skarpnäck och att una var ganska nykläckt. tidigt 2007 skulle jag tro. då vägde jag också elva kilo mer än idag. det syns. det är en kul bild, men jag har väldigt lite att säga om den.

jag utmanar inte sex personer som reglerna säger att jag måste i denna utmaning, men som straff lovar jag att ha sex med madde nästa gång jag är med henne. nej, inte utmanar-madde, bollnäs-madde.

gimmie, gimmie, gimmie!

klagomål på.

jag vet inte vem jag är skyldig tid, men så fort jag får lite tid över för vila i mitt redan så späckade schema (ja, jag vet, ibland är det mitt eget fel, bla bla bla) så verkar det som att livet säger mig att "nej, nej, du. inte den här gången" och kommer på något helt nytt för mig att göra.

för några fredagar sedan såg jag fram emot att sluta min första fredag någonsin vid kl 11 för att njuta av den på bästa sätt: sova lite innan det var dags att hämta una. men där kom livet in i bilden och sa "men du, din chef på pressbyrån behöver din hjäpl en extra halvtimme och veiola kan inte riktigt sköta sl-trafiken idag". så jag kom hem en timme senare än tänkt och där rök min vila. det var bara att packa ihop tvätten, hämta una och masa sig till tvättstugan.

förra veckan såg jag fram emot att börja repa och ha en lugn vecka. då var livet där igen. hon (klart min nemesis är en kvinna, jag är ju man) sa "men din exflickvän är inte riktigt kry, vågar du ställa dig emellan mig och henne?". nej, det vågar jag ju inte. inte för ofta i alla fall, och i hade redan varit där för inte så länge sedan. så i stället blev jag hemma. nästan hela veckan. jag fick repa till slut på torsdagen.

idag då, då gick jag hem från jobbet. jag är sjuk. sådär sjuk som man bara kan vara på vintern cirka tre månader in i total fucking darkness. mina ögon kliar, halsen kliar, kroppen gör ont och yrseln sätter beslag i motoriken. ingen feber, ingen hosta, ingenting en läkare hade riktigt godkänt. väl hemma gottar jag mig i en dvd med henry rollins, chips och lite glass. runt halv ett går kaffet (och glassen) ur kroppen och jag blir trött (och lugn) nog för kunna somna. yay! vila!
"hej!" säger livet glatt en halvtimme senare.
"hej,.." svarar jag lite mer nyvaket och inte alls vidare alert.
"din dotter är inte riktigt kry, hon måste hämtas på dagis", muckar livet.
"det är klart." svarar jag, och försöker låta oprovocerad på rösten. "precis vad jag tänkte när jag gick och la mig för en halvtimma sedan när jag insåg att jag skulle få en härlig eftermiddag med tvättstuga vid 16 och hämta una vid 15, att vaför inte hämta henne tidigare, om jag är sjuk?"

så vem jag än är skyldig tid, kan vi inte betala av det på direkten? i stället för att sno lite åt gången när det svider som mest?

klagomål av.

men sen ska vi ju inte glömma att jag får väldigt mycket tid också. eller om det nu verkligen är så att jag får och inte att jag bara gör mig tid. för på 18 timmar med madde lyckades vi gå ut, bli fulla, sova gott, shoppa i stan, hälsa på kompis på sjukhus samt äta god bakfyllelunch på donken innan det var dags att åka hem och ta med una på badhus. eller som när jag tog med una för att träffa mormor i onsdags efter jobbet och hann med en promenad, middag och lätt shopping inan det var dags att vända hem. och dagen efter jobbade jag i elva timmar och lyckades ändå förmå lite ork åt rep och inspelingen av de första låtarna med vår nyinköpta studioutrustning? och hur fan fann jag tid att skriva det här när jag borde vara på väg att hämta una på dagis?

kanske är det just så att jag gör väldigt mycket på den lilla tid jag tilldelats och att det inte riktigt är vad min kropp orkat med just nu. för den behöver ljus. och inte sådant ljus från sanningar som visar sig som så här, utan riktigt solljus. härligt energidrypande solljus som göder min kropp och min själ.

så kom våren, kom mer ork, kom mer skoj! mitt huvud är redo för massor mer, se till att min kropp är det med!