dressed for success!

det är dags att röra sig mot borlänge och peace and love festivalen för konserter med band som faith no more, turbonegro, mötley crüe, pretty whores och cult of luna samt ett spoken word framträdande av henry rollins. och till skillnad från alla andra år (läs: båda två) så har vi hyrt stuga och ser fram emot solsken, värme och egen strand. allting är gyldene!

men det är också första gången som una är utan båda sina föräldrar mer än en natt. och denna gång fyra dagar. jag blir ju lite orolig som förälder för hur hon ska klara sig utan oss. men när jag stiger innanför dörren nu på morgonen finner jag una klädd så här:



och då vet jag att mormor och moster kommer att skämma bort vår lilla prinsessa dessa dagar som vi ägnar åt total avkoppling och festligheter.

alla nöjda, alla glada. trevlig sommar på er!

i have FAITH in the NO MORE.

misha had a MIDLIFE CRISIS and had to GET OUT before he started DIGGING THE GRAVE but the LAND OF SUNSHINE was A SMALL VICTORY and the EVIDENCE are THE REAL THING and say that EVERYTHING'S RUINED. now, THE MORNING AFTER, he looks kind of UGLY IN THE MORNING. WHAT A DAY to find out you're JUST A MAN.

ni vet var jag är.

beefcake!

sillmacka och gravad lax med färskpotatis serverat med en pilsner urquell. grillat kött i rödvins- och vitlöksmarinad med sallad och vitlöksdressing serverat med rödvin. blåbärscheesecake med rosévin. jordgubbar och glass med vitvin. på det några olika sorters öl, gott sällskap och många skratt och gamla minnen. det var menyn för min midsommarafton. hur var er?

midsummer shall set us free.

jag tror ju på det där med universum och dess ständiga balans. med en goda ting kommer dåliga. med dåliga tider kommer bättre. i vissa fall är det till och med så att bra saker bara kan komma med så stora förändringar som dåliga tider kan ge. gräset kan bara bli riktigt grönt med rejäla mängder gödsel helt enkelt. nåväl, nu kom jag helt av mig.

hur som helst, i morse så började una hosta vid fem och hostade sig fram en timme innan hon somnade om. det tog mig ett bra tag att göra detsamma. och lagom till jag gör det så börjar maddes mobil vibrera ute på vardagsbordet. det visar sig att hon glömt av att slå av alarmet. efter ett lamt försök att väcka henne går jag upp själv. väl uppe ger jag upp kliver in i badrummet. då slår det mig att jag kan dra en gammal klassiker. ett tidigt morgonbad i tystnad. eller ja, med bara musiken som sällskap. jag tappar upp ett bad, drar fram stereon, laddar den med mars voltas nya.

det tar två låtar innan jag hör att una och madde är vakna och rantar runt i lägenheten. tröttman gör sig påmind och jag tycker livet är rätt orättvist (vilket det faktiskt är, så bortsett från den självömkande delen så hade jag inte helt fel). skulle man kunna få ett uns av vila, eller? men lagom till att cotopaxi startar så börjar una dansa på ett sådant sätt som bara ens dotter kan (ett sätt som får lyckan att sprida sig i hela kroppen) och där någonstans balanseras åter universum och morgonen vänder till en riktigt bra en. vem behöver vila då?

nu är det dags att städa fint inför midsommarfirandet som blir hemma med madde, una och min vän majkens fömyndare med lika mängder mat som sprit som cheescake. oh yes, life is good, don't let that get misunderstood.

this is how we celebrate.

så hur firade vi då?

först och främst måste man ju planera sådana här saker. vad kan hon tänkas uppsatta? vad kommer göra henne förvånad? vad kan vara tillräckligt för att visa vad man känner för en person? det sista är ju anledning nog att sätta upp en budgetram, annars kan det lätt gå över styr. särskilt när man firar den man älskar.

nåväl, med allt detta gjort krävdes det en förmiddag med lite telefonsamtal för bordsreservering, platsbokning och schemaupplägg. inget fick lämnas åt slumpen. kvällen innan mejlade jag henne lite instruktioner inför den kommande dagen. hon beordrades att möta mig 12.20 på tunnelbaneperongen iförd träningskläder. hon skulle desutom ha med sig något fint att ha på sig senare. bra knep för att garantera sömnlöshet. de sista förberedelserna fick jag ta samma dag.

så igår var det upp med tuppen för att slå in present, handla godsaker och fixa de sista detaljerna. när madde lämnade hemmet för att vara på perongen 12.20 smög jag upp och lämnade lite godsaker i kylen och sprang sedan tillbaka till stationen innan hennes för att möta upp henne som om inget hade hänt. självklart blev jag lite sen men det räddades med ett samtal där jag sa att hon fick hoppa på tåget varpå jag mötte upp henne vid stationen innan. lite bök, men hon anade ingenting. bollen i rullning.

så begav vi oss till slut ut på vår födelsedagsresa. först tog vi oss ut till årsta och klättershallen karbin. både jag och madde älskar att röra på oss, gillar utmaningar och är envisa små djur. dessutom hade vi pratat om det tidigare att det vore kul att prova på. så jag bokade en tvåtimmars session med egen instruktör och sedan gick vi loss på väggarna. jag kan säga att det är lätt att var kaxig till en början, men efter två timmar vill inte en enda del av armarna vara med längre.

för att hålla temat höjder vid liv så begav vi oss ut mot gärdet för en middag i kaknästornets anrika lokaler. vi hade pratat om det och hur ingen av oss varit där på över ett decenie så jag kände att det var dags. trots regnet hade vi en fantastisk utsikt. fantastisk var även maten vi åt. jag bestälde sejryggen och madde gick loss på rödingfilén. till det en amerikansk chardonay. det fanns ett otrolig lugn där uppe, oh vi njöt av staden, varndra och maten. deserten avstod vi, den hade jag andra planer för.

så var det då dags för hemfärd och den sista överraskningen. ostbrickor är underskattade, fast de är sjukt populära. fyra sorters ostar och tre sorters kex. och på det en faktisk och fysisk present (till skillnad från klättring och middag), så vi bänkade oss i soffan med ostfrossan och tittade på den medföljande dvd'n till placebos senaste skiva. en perfekt plats att avsluta en sådan fartfylld dag på.

och där slutade vår kväll, i alla fall den versionen ni får vara med på. och madde, ja hon var så glad att hon nästan var gråtmild under hela dagen. själv var bara glad att få ge henne en sådan dag som hon förtjänat att ha varje dag.

gull, gull. lull, lull. så var denna saga slut.